Den svenska bostadsmarknaden har blivit mer segregerande de senaste decennierna. Det är slutsatsen av den nya rapporten Flyttningar på den svenska bostadsmarknaden och i resurssvaga bostadsområden av Andreas Alm Fjellborg för Bostad 2030, som undersöker flyttningsmönster mellan år 1996 och 2014. Flyttningar sker mer inom eller mellan socioekonomiskt liknande områden och det har blivit …
Bara för de rika. En kontrafaktisk analys av marknadshyror i Stockholm
I dag råder stor samstämmighet om att problemen på bostadsmarknadeninte gäller resursstarka grupper, utan framför allt låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt har S, C, L och MP kommit överens om att att fri hyressättning ska införas i nyproduktion. Men hur är det tänkt lösa problemen på bostadsmarknaden för de här grupperna? Den 23 april 2020 beslutade regeringen …
Rapport: En granskning av direktiven till utredningen om fri hyressättning i nyproduktion Läs mer »
Kan riktade insatser mot specifika områden lösa boendesegregationen? Eller måste vi se till att lösa de problem som hänger ihop med boendesegregation redan på byggstadiet? I en ny kunskapsöversikt utgiven av Bostad 2030 går Kim Roelofs och Tapio Salonen från Malmö universitet igenom den svenska forskningen kring områdesutveckling de senaste två decennierna. Deras slutsatser är att riktade …
I delegation Bostad 2030:s slutbetänkande konstaterades att det nästan krävs ett nytt miljonprogram det närmaste decenniet för att bygga bort bostadsbristen för normal- och låginkomsttagare. Många av de områden som byggdes inom det det gamla miljonprogrammet är dock idag starkt segregerade och räknas ofta som ”utsatta”. Hur ska man förstå de utmaningar som följer i boendesegrationens kölvatten? …
I somras beslutade staden Berlin att införa ett tillfälligt hyrestak – ”meitendeckel” – som innebär frysta hyror i fem år. Motivet från politikerna var att ge hyresgästerna ett andrum från de senaste årens kraftiga hyreshöjningar. Vad ledde fram till beslutet om en så drastisk åtgärd? Och vad kan Sverige dra för lärdomar av utvecklingen i Berlin? Med anledningen …
Sommaren 2019 valde staden Berlin att dra i hyresnödbromsen och frysa alla hyror i fem år. Vad ledde fram till ett sådant drastiskt beslut? Läs historien om Berlins hyressmarknad, från murens fall till idag. Läs reportaget här
Varför byggs det inte mer i Stockholm? Borde inte de höga priserna och efterfrågan leda till större produktion? Kan Tobins Q-teorin och en analys av byggandet över ett längre perspektiv förklara?
Varför ökar inte byggandet mer när fastighetspriserna är så höga? Lars-Fredrik Andersson, docent Umeå universitet, har undersökt relationerna mellan fastighetspriser och produktionskostnader och hur det påverkar byggandet. Seminariet inleds med presentation av slutsatserna i rapporten, och följs upp av panelsamtal med Svensk Byggindustris bostadspolitiskt ansvariga Anna Broman, Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg samt Sandro Scocco, Bostad …
Hur upprätthåller vi bostadsbyggandet i lågkonjunktur?
