Ladda ner rapporten När hyresrätter med låg hyra renoveras och hyran höjs försvinner det som den svenska bostadsmarknaden lider störst brist på – bostäder som de med låga inkomster har råd att bo i. Prisöverkomliga bostäder är också det som är svårast att tillföra genom nyproduktion. Renovräkningar – konsekvenser för individer och samhälle, belyser hyresgästernas […]
Ladda ned rapporten Ingen fråga i svensk bostadspolitik är så laddad som hyrespolitiken, och debatten om marknadshyror har blossat upp inför valet. Men debatten bygger på både förenklingar och stereotyper. Sverige har ett internationellt unikt system för hyressättning med kollektiva förhandlingar och bruksvärdeshyror. Bostadsmarknaden har dessutom unika särdrag. En bostad är först och främst ett […]
Ladda ned rapporten Den här kortrapporten är ett utdrag med fokus på fastigheter, från rapporten Skatt på kapital – Skatteöversyn delrapport 3 – utgiven av Arena idé i mars 2026. Inkomstojämlikheten har ökat dramatiskt i Sverige de senaste decennierna och det beror framförallt på att kapitalinkomsterna ökat kraftigt i toppen av inkomstfördelningen. Denna rapport visar […]
Ladda ned rapporten Se lanseringen i efterhand I flera kommuner, som Örebro, Gävle och Eskilstuna, har delar av allmännyttan sålts till privata fastighetsbolag, vilket ofta lett till en kedja av vidareförsäljningar. För hyresgästerna har detta i huvudsak inneburit negativa konsekvenser i form av höjda hyror, särskilt efter konceptrenoveringar, försämrad utemiljö, färre gemensamma lokaler och ett […]
Ladda ned rapporten Unga i Sverige möter en hyresmarknad med långa kötider och höga hyror. I Wien ser det annorlunda ut. Där har unga rätt till en prisvärd hyresrätt genom stadens omfattande allmännyttiga bostadssystem. Wiens långsiktiga och icke-vinstdrivande bostadspolitik möjliggör låga hyror, stabil tillgång till hyresrätter och en tydlig prioritering av unga. Sverige borde inspireras […]
Bostadspriserna har stigit till nivåer som gör att unga, familjer och breda löntagargrupper stängs ute från bostadsmarknaden. Det menar Vilgot Österlund från tankesmedjan Arena Idé, som i rapporten “Sjuksköterskeindex” presenterar flera förslag för en ny, mer rättvis bostadspolitik.
Varför får småhusägare och bostadsrättsinnehavare mer statliga stöd än hyresgäster? I den här rapporten analyserar Mats Wingborg hur ränteavdrag, rot-avdrag och den slopade fastighetsskatten har bidragit till en långsiktig obalans mellan upplåtelseformer.
Rapporten Simhallen vid ett vägskäl är ett försök att belysa simhallsfrågan i hela dess komplexitet, ge nya perspektiv och fördjupa diskussionen om framtidens ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara simhall. Rapporten undersöker simhallens funktion och roll i dagens marknadsdrivna samhällsbygge och lyfter olika kommuners förutsättningar och behov.
I denna text ställs den svenska generella bostadspolitiska regimen mot idén om social housing och detta med ett dubbelt syfte. Det ena syftet är att undersöka hur stora förändringar som skulle krävas i den etablerade svenska modellen vid ett införande av socialbostäder. Det andra syftet är att pröva om och på vilket sätt de formella och diskursiva institutioner som den etablerade modellen vilar på kan tänkas utgöra hinder eller restriktioner för ett system med social housing.
Samhällsomställningen är en engagerande och insiktsfull essäsamling för alla som vill förstå stadens roll i den stora omställningen vi står inför.
I den här rapporten granskar författaren Bo Bengtsson Produktivitetskommissionens delbetänkande från 2024 (SOU 2024:29) och dess förslag om fri hyressättning för nyproduktion.
Rapporten sammanställer och åskådliggör den senaste vräkningsstatistiken från Kronofogden samt data från Boverket och SCB, och tar stöd i aktuell forskning om barns utsatthet på bostadsmarknaden.
Bostad 2030 presenterar en rapport skriven ur det kommunala perspektivet. Vad går att göra idag på den kommunala nivån för att bedriva en social hållbar bostadspolitik?
Om rätten till bostad i svensk politik. Sveriges grundlag slår fast att det allmänna ska trygga medborgarnas rätt till bostad. Ändå saknar i dag många svenskar, vuxna såväl som barn, tillgång till en god och trygg bostad.
I denna rapport undersöker Ida Borg, Stockholms universitet, hur flyttmönstret i hyresbeståndet påverkats av renoveringar under de senaste 30 åren.
Denna rapport bygger på intervjuer med företrädare för Sveriges 10 största kommuner och tre chefsekonomer.
I rapporten ”En bostadspolitik för hela landet – är det möjligt?” tar rapportförfattaren Kenneth Handberg tempen på det bostadspolitiska läget i Sveriges mindre kommuner.
Sverige har sedan några veckor tillbaka en ny regering. Bostad 2030 har i sin rapport ”Koll på läget” ställt frågor till fyra branschföreträdare kring hur de ser på den mandatperiod som gått och hur de ser på den kommande mandatperioden.
I rapporten lyfts positiva exempel på socialt hållbara renoveringar men också politiska krav på vad som krävs för att få till renoveringar som är hållbara ur ett ekonomiskt, klimat- och socialt perspektiv.
I denna rapport granskar professorn Bo Bengtsson de ekonomiska och politiska argumenten i den hyrespolitiska debatten, mot bakgrund av de särskilda förutsättningar som gäller för bostadsförsörjningen i allmänhet och hyresmarknaden i synnerhet.
Sedan omläggningen av bostadspolitiken i början på 90-talet har en stor förändring av ägandet på den svenska hyresmarknaden skett. I en färsk rapport från tankesmedjan Bostad 2030 tittar journalisten Janne Sundling närmare på dagens bostadsmarknad och hur den utvecklats de senaste 30 åren.
Rapporten preciserar över 30 konkreta förslag på svenska lösningar och har skrivits av tio av Global Utmanings seniora experter inom bland annat klimat, ekologisk ekonomi, energi, finans, global hälsa, juridik och samhällsplanering. Författarna har fokuserat på Sveriges förutsättningar för att påverka globalt.
Sedan omläggningen av bostadspolitiken i början på 90-talet har en stor förändring av ägandet på den svenska hyresmarknaden skett. Janne Sundling tittar närmare på dagens bostadsmarknad och hur den utvecklats de senaste 30 åren.
Den svenska bostadsmarknaden har blivit mer segregerande de senaste decennierna. Det är slutsatsen av den nya rapporten Flyttningar på den svenska bostadsmarknaden och i resurssvaga bostadsområden av Andreas Alm Fjellborg för Bostad 2030, som undersöker flyttningsmönster mellan år 1996 och 2014.
Bara för de rika? är en tillspetsad titel på en rapport som undersöker hur hushållens behov av bostad kan förväntas anpassa sig till en situation med marknadshyror. Eftersom vi inte har marknadshyror, utan förhandlade hyror enligt bruksvärdesprincipen idag, bygger analysen på en kontrafaktisk design; om det hade införs marknadshyror, hur skulle då hushållen anpassat sig?
I dag råder stor samstämmighet om att problemen på bostadsmarknaden inte gäller resursstarka grupper, utan framför allt låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt har S, C, L och MP kommit överens om att att fri hyressättning ska införas i nyproduktion. Men hur är det tänkt lösa problemen på bostadsmarknaden för de här grupperna?
Rapporten, utgiven av Global Utmaning i oktober 2019, föreslår en ny plattform för att lösa Sveriges bostadsfråga, vilken anses vara en samhällsutmaning som berör samtliga 17 mål i FN:s Agenda 2030. Bostadsfrågan har varit aktuell i över hundra år och är fundamental för individen, samhället och svensk ekonomi.
Svensk bostadspolitik och i synnerhet uppdraget för allmännyttiga bostads- bolag har påtagligt förändrats under det senaste decenniet. Det finns anledning att tala om ett paradigmskifte från ”självkostnad” till ”affärsmässiga principer”. Förändringen har i huvudsak motiverats av en anpassning till de krav som följer av EU-rätten, i synnerhet statsstödsreglerna.
Denna rapport syftar till att ge en faktabaserad och forskningsgrundad översikt av boendesegregationen i Sverige, särskilt i storstadsområdena. Fokus ligger på att svara på viktiga frågor om hur segregation uppstår, hur omfattande problemet är, och vilka konsekvenser det får för individer.
Stödet för att marknadshyror skulle vara lösningen på bostadsbristen i Sverige är svagt givet den forskning och de internationella erfarenheter som återges i denna rapport. Bostadsbrist och hyresbestånd under stark efterfrågepress är återkommande teman för samtliga fem länder oavsett hyresregim och bostadspolitik. Samtidigt framkommer det att problem med underutnyttjande i det befintliga beståndet inte är ett isolerat svenskt fenomen.
Denna rapport syftar till att bidra till detta genom att diskutera boendesegregation med avseende på den forskning som finns på området. Syftet är att bidra med en översikt av den forskningslitteratur som idag finns om boendesegregationen i Sverige; att ge ett faktabaserat kunskapsunderlag på basis av aktuell forskning på området.
Den här rapporten tar upp modeller för bostadsförsörjning som används i Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike med fokus på 1) offentligt understött bostadsbyggande för låg- och medelinkomsttagare, 2) reform av det institutionella ramverket kring bostadsbyggandet exemplifierat av det seriella bostadsbyggandet, 3) kommunal bostads- byggnadsstrategi och bostadsallianser i Berlin och Hamburg och 4) inkluderande bostadsbyggande.
Det institutionella ramverket för svensk bostadspolitik bygger på en fördelning av ansvar och befogenheter mellan stat och kommuner. Riksdag och Regering anger de övergripande ramarna, Boverket svarar för närmare föreskrifter och tillsyn medan kommunerna har planerings- ansvaret på lokal nivå.
I den här rapporten analyserar Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco och docent Lars Fredrik Andersson, Umeå Universitet, hur vi kan skapa en ny finansieringsform för bostäder.
I denna rapport görs en probleminventering av bostadsmarknaden utifrån tre perspektiv: hushållets, producentens och politikens. Utmaningarna är betydande i samtliga perspektiv och de har också naturligtvis starka kopplingar till varandra.