Rapport: Skatt på kapital – fastigheter, kortrapport från Skatteöversyn delrapport 3

Ladda ned rapporten

Den här kortrapporten är ett utdrag med fokus på fastigheter, från rapporten Skatt på kapital – Skatteöversyn delrapport 3 – utgiven av Arena idé i mars 2026.

Inkomstojämlikheten har ökat dramatiskt i Sverige de senaste decennierna och det beror framförallt på att kapitalinkomsterna ökat kraftigt i toppen av inkomstfördelningen. Denna rapport visar att skattepolitiken över tid har bidragit till att ytterligare vidga inkomstklyftorna. Inkomst av kapital beskattas lägre än inkomst av tjänst, och det har införts många undantag från den enhetliga kapitalskattesatsen på 30 procent. Sverige saknar också en effektiv beskattning av stora förmögenheter.

Bland de allra rikaste procenten är skatteuttaget som resultat regressivt: den rikaste procenten betalar en lägre andel av sin inkomst i skatt än de med lägre inkomster.

Rapporten i korthet:

• De som äger de högst värderade fastigheterna i Sverige betalar lägst skatt.
• De sammanlagda vinsterna vid bostadsförsäljningar 2012–2024 överträffar med råge de sammanlagda förlusterna.
• Vid utgången av 2024 uppgick det sammanlagda uppskovet från vinstskatt vid bostadsförsäljning till 536 miljarder kronor.
• Då det inte utgår ränta på uppskovsbeloppet är de 536 miljarderna i praktiken ett räntefritt lån till de hushåll som nyttjar möjligheten.
• 48 procent av uppskovsbeloppet går till människor i Stockholms län, och de högsta uppskovsbeloppen finns i Danderyd och Lidingö där man i genomsnitt har 1,1 miljoner kronor i uppskjuten vinstskatt. Om det hade utgått ränta på uppskovsbeloppet hade statens skatteintäkter ökat med nästan 14 miljarder kronor per år.
• 25 procent av Sveriges samlade taxeringsvärde för småhus är fastigheter som har ett taxeringsvärde under 2,5 miljoner kronor. Ändå står dessa fastigheter för hälften av intäkterna från fastighetsskatten.
• Ränteavdraget kostar ungefär 40 miljarder per år och går till största del till människor med höga inkomster. Det finns inget motsvarande stöd till den som hyr sitt boende.

Om författarna:

Elinor Odeberg är chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé. Elinor har arbetat som politiskt sakkunnig på Finansdepartementet med särskilt ansvar för internationell ekonomisk politik. Hon är ekonom-historiker med gedigen utredningserfarenhet, bland annat som utredare på fackförbundet Kommunal.

Vilgot Österlund är statistiker på tankesmedjan Arena Idé. Vilgot har tidigare arbetat som dataanalytiker, bland annat på Socialstyrelsen, och skrivit flera policyrapporter om ekonomisk politik.