Rapport: Simhallen vid ett vägskäl
Simhallen är mer än en kommunal angelägenhet: människors simkunnighet är avgörande för folkhälsan, och befolkningens tillgång till simanläggningar för motion, träning och gemenskap är en del av välfärden. Simhallen är den dyraste och mest komplexa offentliga byggnaden att uppföra och drifta. De enorma investeringskostnaderna i simhallar som Sveriges kommuner nu står inför påverkar deras redan hårt pressade ekonomier. Simhallen påverkar i förlängningen hela samhället.
Rapporten Simhallen vid ett vägskäl är ett försök att belysa simhallsfrågan i hela dess komplexitet, ge nya perspektiv och fördjupa diskussionen om framtidens ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara simhall. Rapporten undersöker simhallens funktion och roll i dagens marknadsdrivna samhällsbygge och lyfter olika kommuners förutsättningar och behov.
Syftet med rapporten är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen om utmaningarna som kommuner och badbranschen brottas med, peka på möjligheter, utvecklingspotentialer och väcka debatt.
Simhallen vid ett vägskäl ger följande policyrekommendationer:
Genomför en statlig simhallsutredning. Bara de stora samhällsinvesteringar som nu görs i simhallar borde motivera en statlig offentlig utredning av de komplexa simhallsfrågorna. Använd SOU 1954:24 som inspiration för direktiven. Låt det övergripande målet vara att undersöka kommunernas behov av stöd (kunskapsmässigt och finansiellt). Det är även angeläget att definiera simhallens samhällsroll och ge tydliga riktlinjer för vad det kommunala uppdraget består i, i syfte att stödja kommunpolitiker i sitt uppdrag. I uppdraget bör även en genomlysning av genomförda simhallsprojekt de senaste 15 åren ingå i syfte att utvärdera byggprocesser, kvalitet och arkitektur i det som har byggts. Kostnadskalkyler, budgetar, upphandlingar, garantier och avtal bör också granskas i syfte att öka kunskapen och bygga erfarenheter i branschen och i offentlig sektor.
Tillsätt en simhallskommissionär. Sverige behöver en koordinerande, samordnande expertfunktion som har till uppgift att bygga kunskap, stödja kommunernas beställarkompetens, utvärdera och granska badhusbranschen och ha en löpande dialog med simidrotten och Skolverket. Målsättningen med uppdraget skulle vara att säkra simkunnigheten, bidra till folkhälsa och säkerställa att Sverige bygger ekonomiskt och klimatmässigt hållbara anläggningar av god arkitektonisk kvalitet med maximal livslängd som fungerar som mötesplatser i sitt lokalsamhälle.
Genomför en nationell kartläggning av simhallarna. Ge i uppdrag åt Boverket eller annan myndighet att genomföra en nationell kartläggning av simhallarna i syfte att skapa en överblick och planeringsverktyg så att ökat samarbete och samordning mellan kommunerna i uppförandet av simhallar blir möjligt. Kartläggningen behöver regelbundet följas upp och uppdateras för att fungera som ett effektivt verktyg i kommunal och regional planering.
Uppdra åt Riksidrottsförbundet att i dialog med Svensk Simidrott analysera och förtydliga behoven av tränings- och tävlingsanläggningar. I rapporten ska kreativa och konstruktiva lösningar på samordning och finansiellt stöd till kommunerna ingå.
Gör en snabbutredning om konsekvenserna av nedläggning och avsaknad av kommunala simhallar. För att säkra att skolorna kan bedriva simundervisning för att upprätthålla simkunnighet i Sverige behöver vi förstå konsekvenserna av att inte ha tillgång till en kommunal simhall. En handlingsplan bör upprättas för att stödja kommuner som inte har eller tvingas lägga ned sina simhallar utan att kunna ersätta dem med en ny.
Rapportförfattaren Veronica Hejdelind arbetar med arkitektur, stadsutveckling och samhällsfrågor med särskilt fokus på barns rätt till staden, aktiv mobilitet, folkhälsa och bostadspolitik. Hon har nyligen bidragit med texter till Boverkets förstudie Omvandling av lokaler till bostäder. Hon var sekreterare i Kommittén för främjande av fysisk aktivitet (SOU 2023:29), redaktör för Uppsalas ansökan till europeisk kulturhuvudstad och granskare i Formas utlysning “Forskningsdrivna lösningar för en hållbar omställning”. Tillsammans med journalisten Dan Hallemar driver hon företaget HallemarHejdelind. De har bland annat publicerat rapporten Det sista huset – från rivningsnorm till ombyggnad och återbruk, som finansierats av stiftelsen ARQ, förstudien Ingemansland – det svenska flyktingmottagandets arkitektur för ArkDes och Dela rum. Gemensamhetslokalen och samhället. Veronica har en bakgrund som konstvetare, har varit intendent på Nationalmuseum och publik chef på ArkDes, projektledare på Utopia arkitekter och verksamhetschef för Arwidssonstiftelsen. Veronica Hejdelind har ett stort intresse för simning och bad och driver kontot @bastisibassang på Instagram. Du hör henne ibland i radioprogrammet Stil i P1.