I dag råder stor samstämmighet om att problemen på bostadsmarknaden inte gäller resursstarka grupper, utan framför allt låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt har S, C, L och MP kommit överens om att att fri hyressättning ska införas i nyproduktion. Men hur är det tänkt lösa problemen på bostadsmarknaden för de här grupperna?
Rapporten, utgiven av Global Utmaning i oktober 2019, föreslår en ny plattform för att lösa Sveriges bostadsfråga, vilken anses vara en samhällsutmaning som berör samtliga 17 mål i FN:s Agenda 2030. Bostadsfrågan har varit aktuell i över hundra år och är fundamental för individen, samhället och svensk ekonomi.
Svensk bostadspolitik och i synnerhet uppdraget för allmännyttiga bostads- bolag har påtagligt förändrats under det senaste decenniet. Det finns anledning att tala om ett paradigmskifte från ”självkostnad” till ”affärsmässiga principer”. Förändringen har i huvudsak motiverats av en anpassning till de krav som följer av EU-rätten, i synnerhet statsstödsreglerna.
Denna rapport syftar till att ge en faktabaserad och forskningsgrundad översikt av boendesegregationen i Sverige, särskilt i storstadsområdena. Fokus ligger på att svara på viktiga frågor om hur segregation uppstår, hur omfattande problemet är, och vilka konsekvenser det får för individer.
Stödet för att marknadshyror skulle vara lösningen på bostadsbristen i Sverige är svagt givet den forskning och de internationella erfarenheter som återges i denna rapport. Bostadsbrist och hyresbestånd under stark efterfrågepress är återkommande teman för samtliga fem länder oavsett hyresregim och bostadspolitik. Samtidigt framkommer det att problem med underutnyttjande i det befintliga beståndet inte är ett isolerat svenskt fenomen.
Denna rapport syftar till att bidra till detta genom att diskutera boendesegregation med avseende på den forskning som finns på området. Syftet är att bidra med en översikt av den forskningslitteratur som idag finns om boendesegregationen i Sverige; att ge ett faktabaserat kunskapsunderlag på basis av aktuell forskning på området.
Den här rapporten tar upp modeller för bostadsförsörjning som används i Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike med fokus på 1) offentligt understött bostadsbyggande för låg- och medelinkomsttagare, 2) reform av det institutionella ramverket kring bostadsbyggandet exemplifierat av det seriella bostadsbyggandet, 3) kommunal bostads- byggnadsstrategi och bostadsallianser i Berlin och Hamburg och 4) inkluderande bostadsbyggande.
Det institutionella ramverket för svensk bostadspolitik bygger på en fördelning av ansvar och befogenheter mellan stat och kommuner. Riksdag och Regering anger de övergripande ramarna, Boverket svarar för närmare föreskrifter och tillsyn medan kommunerna har planerings- ansvaret på lokal nivå.
I den här rapporten analyserar Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco och docent Lars Fredrik Andersson, Umeå Universitet, hur vi kan skapa en ny finansieringsform för bostäder.
I denna rapport görs en probleminventering av bostadsmarknaden utifrån tre perspektiv: hushållets, producentens och politikens. Utmaningarna är betydande i samtliga perspektiv och de har också naturligtvis starka kopplingar till varandra.