Martin Hofverberg: Lär av grannländerna för en fungerande bostadsmarknad
Inför valet 2026 har vi ställt frågor till 17 personer verksamma inom bostadsforskning, fastighetsbranschen, fackförbund, tankesmedjor och intresseorganisationer. Vilka bostadspolitiska reformer vill de se, och vad bör nästa regering ta tag i? Vi har frågat Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Att den byggda miljön inte kan skalas upp i samma takt som befolkningsströmmarna är en av flera anledningar till att bostadsmarknaden inte fungerar som andra marknader. Därför följer bostadsbrist alltid av ekonomisk tillväxt. Därför har alla storstäder i Europa fått problem med bostadsförsörjningen i den urbaniseringsvåg som nu pågått i decennier. Med politik kan man antingen mildra eller förvärra utbudets naturliga tröghet. I Sverige har vi valt system som förvärrar den, inom finansiering, planering och beskattning.
Vi saknar statlig medfinansiering i lågkonjunktur. Att helt förlita sig på vad marknaden finansierar gör byggandet konjunkturkänsligt, och att det byggs för lite över tid. Vi är nästan ensamma bland jämförbara länder om att sakna produktionsstöd som kan aktiveras när privatfinansierat byggande blir olönsamt. Finland och Österrike, med generösa stödsystem, toppar den europeiska nyproduktionsligan de senaste trettio åren; Sverige och England, utan sådana, hamnar i botten.
Vi saknar en nationellt övergripande plan. Sveriges planpolitik är unikt decentraliserad: varje kommun avgör själv om den vill växa. Välbeställda men glesa kommuner i storstadsregionerna använder planmonopolet till att slå en ringmur runt villatomterna – och åker snålskjuts på regionens infrastruktur och arbetsmarknad. Andra vill växa men håller sig, av resursskäl, med små plankontor och en passiv-reaktiv strategi som skapar flaskhalsar. Grannländerna har regionala och statliga planer som kommunerna måste förhålla sig till – vilket Sverige borde inspireras av. Men det räcker inte med krav, inför också en statlig planeringsbonus som belönar kommuner som planerar proaktivt, ritar stora planer med få detaljer och håller byggbar mark redo. Det sänker markpriser, kortar ledtider och krymper handläggarnas makt över det enskilda projektet.
Vi har obalanser i skattesystemet som gynnar den som äger framför den som hyr. Det gör det allt annat lika mer lönsamt att bygga ägt – eller att ombilda hyresrätter till bostadsrätt. Grannländerna har fastighetsskatt, och Finland saknar ränteavdrag.
Tre kraftfulla reformer löser det utbudsproblem Sverige dragits med sedan 90-talskrisen: Förmånliga bygglån i lågkonjunktur, en nationell översiktsplan med planeringsbonus, och en skattereform för jämlika villkor mellan ägt och hyrt. Så får alla som behöver en bra bostad till en rimlig kostnad.