Klara Eklund: Inför statlig bostadsgaranti för unga
Inför valet 2026 har vi ställt frågor till 17 personer verksamma inom bostadsforskning, fastighetsbranschen, fackförbund, tankesmedjor och intresseorganisationer. Vilka bostadspolitiska reformer vill de se, och vad bör nästa regering ta tag i? Vi har frågat Klara Eklund, förbundsordförande för jagvillhabostad.nu.
Bostaden är ingen produkt som människor kan välja bort, och bostaden har dessutom en lång levnadstid i samhället. Därför anser jagvillhabostad.nu att bostaden inte är vilken handelsvara som helst. Bostaden är snarare ett verktyg eller ett föremål för att skapa socialt hållbara samhällen och hållbara ekonomier.
Politiken och staten måste därför vara med och styra utvecklingen på bostadsmarknaden, och således är en marknadisering av bostaden som försvårar för politiken att styra utvecklingen inte rätt väg att gå.
Vi anser att den rådande bostadskrisen är ett demokratiskt problem som leder till minskad tillväxt och hämmad utveckling för kommun, region och land. Företag har svårt att anställa, universitetsstäder mister studenter och tillfälliga boenden leder till att fler skriver sig på adresser där de inte bor, vilket kan ge konsekvenser för valdeltagande och möjlighet att söka vård. Vi anser därmed att staten behöver ta ett ökat ansvar och hjälpa unga att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden.
Våra medlemmar anser att den viktigaste reformen för att säkerställa tillgång till fullgoda och ekonomiskt överkomliga bostäder är att det införs en statlig bostadsgaranti för unga genom att det införs statliga hyresgarantier till hyresvärdar som hyr ut till unga vuxna.
Unga har en särskilt utsatt position på bostadsmarknaden då de ofta har osäkra anställningar och låga inkomster. Ofta har unga inte möjligheten att spara ihop till en kontantinsats för att köpa en bostad och samtidigt stängs unga ute även från hyresmarknaden då många hyresvärdar ställer höga krav på hyresgästens ekonomiska situation. Detta är ett stort problem som tvingar många till otrygga och dyra lösningar på andrahandsmarknaden eller att inte kunna flytta alls utan blir ofrivilligt hemmaboende hos sina föräldrar.
Men marknaden har gång på gång visat sig obenägen att bygga tillräckligt med bostäder till rimliga priser och med rimliga hyror, så staten behöver ta ansvar och införa statlig finansiering av bostadsbyggande. Detta bör vara i form av förmånliga lån som tar hänsyn till risknivåer, konjunktursvängningar och bostadsbehovet samtidigt som statens kostnader hålls minimala. Dagens bostadspolitik sviker därmed nästa generation genom att unga ges undermåliga möjligheter att ha ett tryggt boende där de kan bygga upp sitt liv och bli vuxna.
