Torbjörn Hållö: Bostadsbristen kan lösas med heltidsjobb och högre löner

Inför valet 2026 har vi ställt frågor till personer verksamma inom bostadsforskning, fastighetsbranschen, fackförbund, tankesmedjor och intresseorganisationer. Vilka bostadspolitiska reformer vill de se, och vad bör nästa regering ta tag i? Vi har frågat Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO.

Sveriges bostadsbrist kommer inte att kunna byggas bort. Tyvärr. Även med kraftigt höjda ambitioner för bostadsbyggandet så kommer det råda brist på bostäder som kan efterfrågas av hushåll med låga inkomster.

Den gruppen består, förenklat, av tre större undergrupper; studenter, pensionärer och löntagare med inga eller låga löneinkomster. När det gäller studenterna så är utmaningen övergående. Man är student en begränsad period i livet. Att stora grupper pensionärer har ett svagt ekonomiskt skydd visar på bristerna i pensionssystemet. Den stora utmaningen är alla vuxna som finns i arbetskraften men som ändå inte har tillräckliga arbetsinkomster.

Idag finns det cirka 1,2 miljoner personer i åldern 20–65 år som har så låg inkomst att de enligt SCB:s definition inte kan försörja sig själva. Av dessa personer är cirka 230 000 arbetslösa. En central del i en samlad politik för att öka självförsörjningen är således en kraftfull politik för full sysselsättning som pressar tillbaka arbetslösheten. Men den absolut största gruppen av dom som idag inte kan försörja sig själva är 410 000 personer vars huvudsakliga inkomst är lön. Majoriteten av dessa är kvinnor.

Den största utmaningen är dock inte månadslönen utan villkoren. Allt för stora delar av svensk arbetsmarknad präglas av ofrivillig deltid, otrygga anställningar och otyget med ”hyvling” där arbetsgivaren ensidigt drar ner den anställdas sysselsättningsgrad.

Detta gör att vad som framstår som en rimlig månadslön inte ger en inkomst i plånboken som man kan leva på.

Deltidsarbetet är mer utbrett bland arbetare än bland tjänstemän. Och mer utbrett bland kvinnor än bland män. Så vad är då lösningen på att hundratusentals hårt arbetande svenskar inte är självförsörjande?

Mitt svar är: facklig samverkan.

Det svenska facket är idag enormt framgångsrikt i att säkra en rimlig löneökningstakt inom alla branscher. Detta tack vare industrimärket och LO-samordningen. Nästan inget annat land har så små skillnader i löner som Sverige. Men det räcker inte. Facken måste samverka mycket starkare gemensamt för att säkra att villkoren förbättras, inte minst inom kvinnodominerade branscher. I den kommande avtalsrörelsen behöver nya steg tas.  

Genom att facket gemensamt förbättrar villkoren på arbetsmarknaden så kan fler löntagare få högre inkomster i plånboken. Fler blir därmed självförsörjande. Och bostadsbristen minskar.

Fram till valet den 13 september 2026 publicerar Bostad2030 inläggen på LinkedIn.