Håkan Andersson: Få i gång nyproduktion och gör den tillgänglig för fler
Inför valet 2026 har vi ställt frågor till personer verksamma inom bostadsforskning, fastighetsbranschen, fackförbund, tankesmedjor och intresseorganisationer. Vilka bostadspolitiska reformer vill de se, och vad bör nästa regering ta tag i? Vi har frågat Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.
Sverige behöver en kombination av (åtminstone) fyra reformer:
- Statlig riskdelning i nyproduktionen
Idag bär byggherrar och bostadsköpare i princip all risk när det gäller det ägda boendet. Bankerna kräver ofta 50 procent sålt innan byggstart, men många köpare vågar inte binda sig förrän de löst sin nuvarande bostad. I en del fall kräver också banken att den ska vara såld för att bevilja finansiering. En statlig, tidsbegränsad kreditgaranti som sänker tröskeln till cirka 30 procent för försäljningsgrad för byggherrarna, kombinerat med ett statligt bygglån för köpare, skulle få fler projekt att starta.
- Startlån för unga och förstagångsköpare
Kontantinsatsen, inte lönen, är ofta det största hindret för unga vuxna att köpa sin första bostad. Ett statligt startlån (eller Riksbyggens modell “Ungbolån”) skulle ge unga vuxna möjlighet att finansiera ytterligare fem procent av kontantinsatsen. Trots höjt bolånetak krävs idag som regel en kontant insats på 200–300 tkr för att köpa en bostad i storstadsregionerna. De flesta unga vuxna har inte så mycket sparat, inte deras föräldrar heller. Ett startlån hjälper en grupp som annars hänvisas till en dyrare och otryggare andrahandsmarknad.
- Grönt stöd till bostadsrättsföreningar
En stor del av det befintliga beståndet ägs av bostadsrättsföreningar som behöver energieffektivisera, klimatanpassa och ibland bygga om outnyttjade lokaler till bostäder. Ett stöd i form av arbetskostnadsavdrag, justerad fastighetsavgift och statliga kreditgarantier för investeringslån skulle förlänga byggnaders livslängd, skapa nya bostäder utan ny mark och bidra till klimatmålen, alltså en reform som möter både bostads- och miljödelen av Agenda 2030 samtidigt. Riksbyggens förslag gäller inte bara energiåtgärder utan även åtgärder som till exempel bidrar till ökad biologisk mångfald och ökad social hållbarhet.
- Snabbare plan- och tillståndsprocesser
Även om finansiering och stöd finns på plats hjälper det inte om projekt fastnar i långa handläggningstider. Kortare ledtider (till exempel genom initiativ som Bygg i Tid) är en förutsättning för att övriga reformer ska få effekt i den takt som krävs fram till 2030.
Tillsammans bidrar dessa reformer till att få i gång nyproduktion och göra den tillgänglig för fler, att förbättra det bestånd som redan finns samt att se till att systemet i sig blir snabbare och effektivare.
Fram till valet den 13 september 2026 publicerar Bostad2030 inläggen på LinkedIn.