Ida Borg: Hur ska vi finansiera renoveringar av miljonprogrammen?
Inför valet 2026 har vi ställt frågor till 17 personer verksamma inom bostadsforskning, fastighetsbranschen, fackförbund, tankesmedjor och intresseorganisationer. Vilka bostadspolitiska reformer vill de se, och vad bör nästa regering ta tag i? Vi har frågat Ida Borg, universitetslektor, Örebro universitet.
Jag skulle vilja se goda förslag på hur man tänker sig finansiera renoveringar av miljonprogramshusen, som nu är i slutet av sin livscykel. Relaterat till detta tema finns ju också det klimatarbete som ligger framför oss där stora energieffektiviseringsåtgärder behöver göras i vårt hyresbostadsbestånd, framför allt för att nå de klimatmål EU har satt upp. Bara i det allmännyttiga beståndet i Sverige uppgår underhållsskulden till över 600 miljarder kronor. Det är en summa som inte kan hamna hos Sveriges hyresgäster.
Omkring 330 000 lägenheter byggda mellan åren 1965 och 1974 är i behov av upprustning och för 140 000 av dem är behovet akut. Kostnaderna för genomförandet är höga och det leder ofta till kraftiga hyresökningar.
I min forskning har jag undersökt vilka som flyttar i samband med storskaliga renoveringar i hyresbeståndet. Till skillnad från den gängse bilden i media så finner vi inte att hushåll med låga inkomster ”renovräks” utan snarare att de stannar kvar, eftersom det saknas överkomliga bostäder som de skulle kunna flytta till. Många hyresgäster kan inte efterfråga en annan typ av bostad, särskilt i regioner med en stark bostadsmarknad, även om de skulle vilja. Frågan är hur hushåll med små marginaler klarar högre hyror och vilken levnadsstandard de får. Mot bakgrund av att Sverige står inför omfattande renoveringar av bostäder från miljonprogrammet borde fokus riktas mot dessa hushåll.
En annan konsekvens av storskaliga renoveringar är den som handlar om segregation. I miljonprogramsområdena, där redan en stor grupp med låga inkomster bor, riskerar vi att de med något högre inkomster flyttar ut och att fattigdom därmed koncentreras ytterligare i dessa områden. Från forskningen vet vi att en koncentration av fattigdom riskerar att påverka särskilt barn och unga vuxna som växer upp i sådana områden.