Rapport: En ny plattform för att lösa bostadsfrågan
Rapporten, utgiven av Global Utmaning i oktober 2019, föreslår en ny plattform för att lösa Sveriges bostadsfråga, vilken anses vara en samhällsutmaning som berör samtliga 17 mål i FN:s Agenda 2030. Bostadsfrågan har varit aktuell i över hundra år och är fundamental för individen, samhället och svensk ekonomi.
Huvudproblem som identifieras:
- Brist på samlad bostadspolitik: Sedan 1990-talet har Sverige saknat en enhetlig bostadspolitik, vilket har lett till bostadsbrist, trångboddhet, hemlöshet, eftersatt infrastruktur, hämmad arbetsmarknad och ökad segregation.
- Marknadsfokus: En avreglering på 90-talet har lett till marknadsstyrt byggande, koncentrerat till attraktiva lägen, vilket missgynnar ekonomiskt svaga hushåll och befintliga områden.
- Segregation: Hyresrätten har tappat sin roll som bostadsform för alla, vilket skapar socioekonomiskt bräckliga och segregerade områden. Insatser har främst fokuserat på individer snarare än områden, vilket leder till att de som lyckas flyttar och segregationen förstärks.
- Höga produktionskostnader: Byggbranschen har låg produktivitet och konkurrens, med en oligopolsituation som hindrar innovationer.
- Klimatpåverkan: Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges växthusgasutsläpp, med ny- och ombyggnad som de största bidragsgivarna.
Rapportens förslag till plattform och lösningar:
- Samverkan: En ny organisatorisk och processuell plattform för samverkan mellan forskning, näringsliv, civilsamhälle, förvaltning och politik är nödvändig. Denna ska bygga på förhandlingslösningar och inkludera olika aktörer, både privata och offentliga.
- Staten i ny roll: Staten bör skapa nya, stabila och tydliga regler för förhandlingar och agera som medaktör i processen med dialogkapacitet och kompetens på regional nivå.
- Kommunernas huvudansvar: Kommunerna har fortsatt huvudansvaret, men måste ta fram områdesvisa handlingsprogram i samverkan med fastighetsägare, boende och andra berörda parter.
- Anpassade lösningar: Det finns inte en universell modell, utan lösningar måste vara situationsanpassade för olika typer av områden (stadskärnor, flerbostadshusområden från 60-/70-talen, fritidshusområden etc.).
- Social hållbarhet: Ny- och ombyggnad måste ha sociala aspekter i fokus, inklusive blandade upplåtelseformer och bostadsstorlekar, samt investeringar i samhällsfunktioner och offentliga platser för att bryta segregationen.
- Klimatsmart byggande: Byggandet ska bidra till att binda koldioxid (t.ex. genom träbyggande) och producera energi (plusenergihus). Industriellt träbyggande lyfts fram som en lösning för högre produktivitet, minskade kostnader och förbättrad arbetsmiljö.
- Incitament och hinder: Nya incitament behövs för långsiktigt hållbara beslut vid ombyggnationer, och hinder i befintliga regelverk (t.ex. plan- och byggregler) måste ses över och förenklas.
Rapporten betonar vikten av att se bostadsfrågan som en integrerad del av samhällsplaneringen och att en gemensam, långsiktig strategi är avgörande för att uppnå hållbar utveckling.